Östersjöns undervattensinfrastruktur har blivit en säkerhetsfråga

I november 2024 kapades två fiberoptiska kablar i Östersjön: C-Lion 1 mellan Finland och Tyskland och BCS East-West Interlink mellan Sverige och Litauen. Flera länders telekommunikation stördes samtidigt. Misstankarna riktades mot lastfartyget Yi Peng 3, men den svenska utredningen hittade inga säkra bevis.

På juldagen samma år skars elkabeln Estlink 2 mellan Finland och Estland av, tillsammans med fyra telekablar. Finland bordade och beslagtog tankern Eagle S, kopplad till Rysslands så kallade skuggflotta. Fartyget hade då släpat sitt ankare nästan tio mil längs havsbotten.

Kring årsskiftet 2025/2026 kom en ny våg. På nyårsafton beslagtog finsk polis fartyget Fitburg, på väg från Ryssland, misstänkt för att ha skadat en telekabel mellan Helsingfors och Estland. På mindre än en vecka skadades sex kablar i Östersjön.

Det är inget sammanträffande. Mönstret är tydligt.

Sverige och grannländerna har reagerat. Som svar på incidenterna inledde Nato övervakningsinsatsen Baltic Sentry i Östersjön i januari 2025, där Sverige bidrar med fartyg och flyg. EU har tagit fram en handlingsplan för kabelsäkerhet som löper 2025–2026. Samtidigt går drygt 44 miljoner euro i EU-stöd till svensk utbyggnad av 5G och undervattensinfrastruktur för elektronisk kommunikation, bland annat tre nya sjökablar mellan Sverige och Estland. Fokus ligger på kapacitet, redundans och motståndskraft.

Från driftsfråga till samhällsfråga

Förändringen handlar om hur undervattensinfrastruktur värderas. Tidigare var perspektivet rent tekniskt. Kablar och rörledningar på havsbotten underhölls för att de skulle fungera, enligt planerade inspektionscykler och med reparationer när något gick sönder. Det som styrde var kostnaden: man gjorde det som behövdes, när det behövdes, så billigt som möjligt.

Nu väger andra saker tyngre. Tillgänglighet, redundans och snabb felsökning går före lägsta pris. En kabel som ligger nere i tolv timmar är inte längre bara ett tekniskt fel att åtgärda. Det är en säkerhetsincident. Och det ändrar vad som efterfrågas av oss som arbetar under ytan.

Vad det betyder för inspektion och beredskap

Den nya synen driver efterfrågan åt flera håll.

Regelbunden och dokumenterad inspektion av kritiska anläggningar blir viktigare. Inte för att det är billigast, utan för att det ger den lägesbild som krävs för att agera snabbt. Med historik över en konstruktions kondition går det att skilja vanlig förslitning från en avvikelse som kräver åtgärd. Statusrapporterna blir beslutsunderlag, inte bara pappersarbete.

Att kunna rycka ut snabbt har också fått ett tydligare värde. Att sätta ett dyklag i vattnet på kort varsel och ge en välgrundad bedömning av ett skadeläge prissattes sällan tidigare. I dag är det en självklar del av vad en kvalificerad leverantör behöver klara.

Lika viktig är förmågan att kombinera metoder. Vi använder ROV för en första bedömning där miljön är svårtillgänglig, dykare för verifiering och kontroll på nära håll och sonar för kartering när sikten är obefintlig. Tillsammans ger metoderna en hel bild av ett skadeläge utan onödig väntan.

Samma sårbarhet finns i hela Europa

Det som händer i Östersjön syns på fler håll. Samma sårbarhet gäller kablar, rörledningar, tunnlar och fundament längs Europas kuster. Att infrastrukturen ligger dold under vattnet var länge ett skydd i sig. Nu är det tvärtom ett problem: svårt att övervaka, svårt att inspektera och svårt att laga snabbt.

Tekniken löser inte det ensam. Det krävs människor som har arbetat länge i den här miljön och vet hur den fungerar. Som ser skillnad på en vanlig konstruktionsskada och en avvikelse som måste åtgärdas direkt. Som tar sig fram i grumligt vatten utan att tappa orienteringen och dokumenterar fynden så att någon som inte var med nere ändå kan fatta beslut utifrån dem.

Permanent, inte projektbaserad

Den största förändringen är samtidigt den minst synliga. Behovet av undervattenskompetens för kritisk infrastruktur är inte längre projektbaserat. Det tar inte slut när kabeln är förlagd eller broinspektionen är klar. Det är en löpande kapacitet som samhälle och näringsliv behöver ha tillgänglig och tillförlitlig hela tiden.

Nordic Subsea Group är byggt för det. Med strukturerade arbetsmetoder och erfarenhet av allt från kommunal infrastruktur till marin konstruktion finns vi där när det är planerat, och när det verkligen gäller.

Nordic Subsea Group erbjuder undervattensinspektion, ROV-uppdrag och akuta dykinsatser för kritisk infrastruktur i hela Sverige. Vi tar fram dokumentation och bedömningar som håller, oavsett sikt, djup eller tidsfönster. Kontakta oss för att diskutera beredskap och inspektionsupplägg.