ARTIKLAR & NYHETER
Kunskap och insikt från branschen
Här samlar vi artiklar om undervattensarbete, säkerhet och vad du som beställare behöver veta för att fatta välgrundade beslut. Branschnyheter, regulatoriska förändringar och praktisk kunskap från fältet – samlat på ett ställe.
Max två underentreprenörsled ändrar hur byggbolagen väljer dykentreprenör
Skanska, Peab och Veidekke tillåter numera högst två externa underentreprenörsled i nya avtal, och Region Uppsala ställer samma krav i sina byggupphandlingar. För ett dykföretag betyder det att den som hyr in dykare med F-skatt riskerar att hamna utanför. Nordic Subsea Group använder bara egen anställd personal och blir därför sista ledet i kedjan om inget annat avtalats.
AFS 2023:13 vid dykeriarbete: det här ansvarar du för som beställare
AFS 2023:13 är Arbetsmiljöverkets föreskrift om risker vid vissa typer av arbeten. Dykeriarbete regleras i sjätte kapitlet och kräver skriftlig dykplan, dokumenterad riskbedömning, certifierad personal och ett dyklag med dykarledare, dykare, reservdykare och dykarskötare. Ansvaret ligger hos arbetsgivaren, men som beställare har du skyldigheter enligt samma föreskrifts femte kapitel.
Från dykplan till slutrapport – så ser ett korrekt genomfört dykeriuppdrag ut
Ett korrekt dykeriuppdrag följer en tydlig kedja: platsanalys och riskbedömning innan arbetet startar, en skriftlig dykplan, ett dyklag på minst tre personer med dykarledare, dykare och reservdykare, löpande kommunikation under dyket och en fullständig slutrapport med foto, video och avvikelser. Varje steg är dokumenterat och spårbart.
Hundratals miljarder byggs under ytan, men vem ska göra jobbet?
Den nationella infrastrukturplanen för 2026–2037 fördelar 1 171 miljarder kronor. Havsbaserad vindkraft, nya sjökablar, hamnexpansioner, broreparationer och VA-förnyelse driver ett investeringstryck som Sverige inte sett på generationer. Men det är en sak som nämns i planerna – tillgången på dykare med rätt kompetens för industriella undervattensarbeten är begränsad och kan bli en stor framtida flaskhals.
Östersjöns undervattenskablar har blivit en säkerhetsfråga
Återkommande sabotage mot sjökablar och rörledningar i Östersjön har ändrat hur Sverige ser på undervattensinfrastruktur. Det som länge sköttes som en teknisk driftsfråga hanteras nu som en säkerhetsfråga. Behovet av snabb inspektion, dokumentation och beredskap under vattnet har gått från planerat underhåll till en löpande nationell prioritet.
Bred erfarenhet avgör när undervattensprojekt ändras
Undervattensprojekt ändrar ofta förutsättningar mitt i uppdraget. En statusinspektion avslöjar en skada som kräver reparation, en reparation blottlägger ett grundläggningsproblem. Det som avgör om projektet kan fortsätta är bred erfarenhet från flera branscher och förmågan att byta metod på plats, inte bara att kunna dyka.
Bakom varje miljardsatsning i vatten finns ett dyklag
Undervattensarbeten är en förutsättning i de flesta stora infrastrukturprojekt vid vatten. Sjökablar, brofundament, hamnar och tunnlar kräver dykare och ROV för kartering, kontroll och underhåll. Sverige investerar 1 171 miljarder kronor i transportinfrastruktur fram till 2037, och mycket av den ligger under ytan. Arbetet syns sällan, men utan det stannar projekten.