Från dykplan till slutrapport – så ser ett korrekt genomfört dykeriuppdrag ut

Innan en dykare sätter foten i vattnet på ett kommersiellt dykeriuppdrag ska en hel kedja av åtgärder redan vara på plats. Skillnaden mellan ett uppdrag som genomförs säkert och ger tillförlitlig dokumentation, och ett där resultatet är osäkert och ansvaret otydligt, ligger nästan alltid i det som sker innan dykaren går i vattnet.

Förundersökning och platsanalys

Bra dykeriarbete börjar på land, och det börjar tidigt. Innan dykplanen kan skrivas behöver förhållandena på platsen vara kända. Vilket djup? Vilka strömmar, och när på dygnet är de starka? Hur är sikten, och varierar den med väder eller tidvatten? Finns det riskkällor: förankrade båtar, industriutsläpp, strömkablar, trafik i farleden?

Uppgifterna samlas in och bildar underlaget för riskbedömningen. Det är inget generiskt dokument utan ska spegla den verkliga situationen på platsen, vid den tidpunkt uppdraget faktiskt sker. AFS 2023:13 kräver att riskbedömningen är dokumenterad, daterad och sparad.

Dykplanen

Utifrån riskbedömningen upprättas en skriftlig dykplan innan arbetet får påbörjas. Planen anger vilket arbete som ska utföras, vilken utrustning som används, vem som är dykarledare och hur laget är bemannat, planerade maxdjup och dykprofil, kommunikationsprocedur och nödprotokoll.

Dykarledaren ansvarar för att planen är korrekt och att alla i dyklaget känner till den. Syftet är att alla ska veta vad de gör, vad de ska göra om något avviker och vem som fattar besluten på plats.

Bemanningen: tre roller med tydliga ansvar

Föreskriften kräver ett dyklag med minst tre personer, och varje roll är definierad.

Dykarledaren är lagets tekniska och säkerhetsmässiga ansvariga. Det är dykarledaren som godkänner dyket, som avbryter om förhållandena förändras, och som ansvarar för att utrustning, gas och kommunikation är kontrollerade innan dykaren går ner. Dykarledaren ska ha ett dykarledarcertifikat och kan i vissa situationer även sköta kommunikationen med dykaren från ytan.

Dykaren genomför arbetet under vatten med kontinuerlig kontakt med dykarledaren via lina och kommunikationsutrustning. All utrustning ska vara kontrollerad och rätt för uppdraget: rätt andningsgas, rätt dräkt för temperaturen, livlina med tydlig signaleringskonvention.

Reservdykaren är redo att gå ner omedelbart om dykaren behöver assistans eller räddning. Det är en roll man hoppas slippa använda, men som alltid måste finnas. Dykeriarbete utan reservdykare är inte tillåtet.

Under dyket: kommunikation och löpande bedömning

Dykarledaren håller löpande kommunikation med dykaren under hela dyket, och det handlar om mer än säkerhet. Det handlar lika mycket om att kunna fatta beslut direkt om förhållandena förändras, om arbetet behöver justeras, eller om något oväntat dyker upp.

Här gör dykarledarens erfarenhet störst skillnad. En dykarledare som känner igen ett läge där det är klokare att avbryta än att fortsätta, och som har mandat att ta det beslutet utan tidspress från beställaren, är en betydligt lägre riskkälla än en som pressar gränsen för vad som är säkert.

Dokumentation och slutrapport

När dyket är avslutat börjar dokumentationsarbetet. Vad utfördes? Vad observerades? Vad avvek från planen, vilka åtgärder vidtogs och vad rekommenderas vidare? En fullständig slutrapport innehåller foto och video, tydliga avvikelsebeskrivningar och ett bedömningsunderlag som beställaren faktiskt kan använda för beslut.

Det är här som skillnaden mellan ett professionellt genomfört uppdrag och ett slarvigt upplägg blir tydlig för beställaren. En rapport som är begriplig, strukturerad och komplett sparar tid i alla efterföljande led: projektering, upphandling, besiktning, driftbeslut. En otydlig eller ofullständig rapport skapar i stället frågor och osäkerhet i varje steg.

Medicinska kontroller: sällan diskuterade, alltid krävda

En del av AFS-efterlevnaden som ofta förbises är kravet på regelbundna medicinska kontroller. Alla som arbetar som yrkesdykare ska ha ett aktuellt tjänstbarhetsintyg utfärdat av en certifierad dykläkare. Enligt AFS 2023:15 ska kontrollen göras inom sex månader innan dykaren börjar arbeta, och därefter förnyas med som mest tolv månaders mellanrum.

Det är ett krav arbetsgivaren inte kan delegera bort, och som beställaren har rätt att begära dokumentation på. Det är en av de enklaste sakerna att kontrollera, och ett av de tydligaste tecknen på om ett dykbolag tar sina skyldigheter på allvar.

Det som ser omständligt ut är det som faktiskt fungerar

Checklista, dykplan, riskbedömning, dyklag på tre personer, tjänstbarhetsintyg, slutrapport. Utifrån kan det se omständligt ut. Från insidan, eller från en situation där något gått fel, är det enda rimliga sättet att utföra arbetet.

Nordic Subsea Group grundades av dykare som formats av militär röjdykning, ett sammanhang där rutinefterlevnad aldrig är valfri. Det förhållningssättet följer med in i varje uppdrag. Vi dokumenterar innan, under och efter. Vi tar inte genvägar i bemanningen. Vi skriver dykplaner som speglar förhållandena på platsen i stället för att kopiera förra uppdraget. Och vi levererar rapporter beställaren kan använda.

Mer komplicerat än så är det inte.

Nordic Subsea Group genomför certifierade dykeriarbeten för infrastruktur, industri och kommunal sektor i hela Sverige. Varje uppdrag levereras med fullständig dokumentation enligt AFS 2023:13. Kontakta oss för att diskutera ditt projekt.